Du finns kvar någonstans i mig

Efter en kort men välbehövlig promenad med Hanna på kvällskvisten känner jag att humöret steg lite. Ska krypa ner i sängen nu och äta massa gott, imorgon ska jag mysa med Hanna och prata om livets gåtor. Och hörrni, det närmar sig helg, hur underbart?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0